Hög i brittisk ätt
•
Adel i Skottland
Definitionen av adel är i Skottland delvis olik den engelska. Genom ännu gällande och tillämpade förordningar av och [1] är adelsbegreppet starkt knutet till innehav av lagligen registrerat sköldemärke. De heraldiska vapnen, som införes ("are immatriculated") i Public Register of All Arms and Bearings in Scotland, är enligt skotsk adelsrätt "ensigns of nobility", yttre tecken på adelskap.[2]
En adelsperson, son eller dotter till en adelsman, har rätt att efter ansökan och erläggande av en avgift till brittiska statskassan få ett heraldiskt vapen.[3] Detta utformas och registreras av Lord Lyon King of Arms, en hög ämbetsman till vilken monarken har delegerat sin rätt att bestämma över vapen och godkänna genealogier. En sökande som tillhör en redan vapenförande ätt (klan) eller andra "virtuous and well deserving person" som genom att bära klanhövdingens släktnamn är dennes "follower" får ett vapen som erinrar om hövdingens men i en individuell variant.[3] Detta förhållande grundar sig i att ätten (klanen) i sig anses som adlig. En klanmedlem, till och med - för att tydliggöra genom ett extremt fiktivt exempel - en hertig eller lord av gammal familj
•
Adelns historia är en del av berättelsen om Sverige och den är som bekant ganska omfattande. För den som vill veta mer om adelns historia finns en hel del litteratur att ta del av. Nedan följer några adelshistoriska nedslag genom århundradena:
Frälset
Ända sedan vikingatiden har adeln och dess tidiga motsvarighet spelat en viktig roll i svensk historia. Under vikingatiden fanns lokala stormannaätter som hade svurit trohetsed till en kung eller motsvarande. Några av våra äldsta adelsätter härstammar möjligen från dessa urgamla familjer. Adeln i Sverige, frälset, kan ses som en fortsättning på detta system – ett slags trohets- och tjänsteförhållande till statens främste företrädare, kungen. Med frälse menades dels att vara fri från statliga pålagor som skatter och liknande, dels de personer som var befriade från de flesta skatter.
Från mitten av talet blev ordet frälse synonymt med adel. Det värdsliga frälset (till skillnad från kyrkans andliga frälse) definieras för första gången i Alsnö stadga , utfärdat av Magnus Ladulås. Bland de som där befrias från skatter är de som var beredda att tjäna kungen med att ställa häst eller fotfolk till förfogande, den så kallade rusttj
•
Hur adelskapet överförs från ett generation mot nästa
Artikelförfattare:Erik Tersmeden, tidigare vice ordförande inom riddarhusdirektionen (artikeln publicerad inom Arte et Marte nr )
Vem liksom hör mot en adlig, friherrlig alternativt grevlig ätt var ett sak liksom ankom vid Kungl. Maj:t fram mot Därefter reglerades den saken direkt inom års regeringsform, fram mot dess denna ersattes från den nuvarande regeringsformen Numera finns ej några bestämmelser om adlande. Monarken får inte längre adla. detta innebär för att nya ätter inte kunna tillkomma samt Riddarhuset existerar därmed ett sluten organisation.
Bestämmelserna finns inom sköldebreven
Före den 6 juni gavs bestämmelserna om hur adelskapet överförs från enstaka generation mot en ytterligare i dem av konungen undertecknade sköldebreven. Dessa papper är statsakter, försedda tillsammans med stora rikssigillet. Med några få undantag, gjorda inom tiden närmast före , är bestämmelserna desamma inom alla dem svenska sköldebreven. De ansluter till enstaka kontinentaleuropeisk tradition med för att adelskapet överförs på manslinjen, den agnatiska principen.
Adelskapet överförs på manslinjen
Det innebär för att när någon adlats alternativt upphöjts mot friherre alternativt greve blev också hans i äktenskap fö