Betongplatta på mark fukt

Grundläggning med skiva på mark är vanlig och görs med enstaka betongplatta vid underliggande isolering. Värmeisoleringen hindrar kapillär uppsugning av fukt underifrån samt håller betongen tillräckligt varm för för att undvika fara för mögelpåväxt. Isoleringen utgörs av cellplast eller mineralull och måste ha tillräcklig tryckhållfasthet på grund av att klara aktuella belastningar.

Med underliggande isolering blir betongplattan varm samt torr.

Med överliggande isolering blir betongplattan kall och fuktig och virke i förbindelse med betongen möglar.

Platta vid mark besitter blivit enstaka mycket vanlig golvkonstruktion sedan den infördes i land på talet. I byggnader uppförda mellan och äger det förekommit förhållandevis många skador. Golvbeläggningar har lossnat och bucklat sig alternativt missfärgats, röta och mögel har uppstått i virke. De flesta skadorna besitter orsakats från markfukt inom vätske- alternativt ångfas. detta är speciellt två konstruktioner som haft mycket skador, nämligen betongplatta med överliggande isolering samt uppreglat trägolv samt yta med lättklinker som värmeisolering. Lös lättklinker användes likt en kombination av värmeisolering, kapillärbrytning samt dränering, Den kapillärbrytande effekten har ti

•

Grundläggande byggteknik &#; platta på mark

Ur Hus& Hälsa-kampanjen

Platta på mark
Platta på mark blev snabbt en populär konstruktion när den introducerades på talet. Problemet med platta på mark är dess markkontakt. Markens förmåga att kapillärt transportera fukt till plattan eller att i ångfas upp­fukta plattan har i en del fall underskattats. Betongkonstruktionen i sig tål naturligtvis fukt. Träreglar, sågspån, smuts och känsligare ytskikt tål däremot inte fuktiga betongplattor. För virke, sågspån, smuts och andra närings­ämnen börjar mögelsvamparna obönhörligt växa till och lukta illa.

Det finns då två huvudvägar att gå. Den ena är att se till att inga fuktkänsliga delar kommer i kontakt med plattan. Detta kräver noggrannhet. Konstruktionen ska stoppa mot fukt under byggnadens hela livstid. Den andra är att man genom byggtekniska lösningar och tid för uttorkning håller nere fuktigheten i plattan under de kritiska nivåer som de känsligaste materialen klarar.

I det följande ska vi peka på de viktigaste aspekterna när det gäller fuktskyddet vid platta på mark. Uppgifterna bygger främst på Lars­-Olof Nilssons synpunkter som han framförde redan i BFR-rapport R (Anm.

•

Platta på mark är under vissa byggår en fuktkänslig husgrund

Kort historik om platta på mark

Betong lanserades i Sverige på talet. Det fanns till en början inte så många ställen att hämta betongen på men industrin växte ganska snabbt.

Betongen kan sägas vara orsak till att grundläggningen krypgrund började utvecklas. Istället för att lägga naturstenar eller granitblock under bärande delar av husen, så som gjordes under torpargrund, göts grundmurar upp med betong. Då betongen inte var så billig blandade man upp gjutningen med natursten, vilket kallas för att procenta. 

I USA började platta på mark, också kallat bjälklag på jord [1], uppföras under talet. Där var entreprenörerna noggranna med underliggande fuktskydd då forskare ansåg att det behövdes. Det tog ytterligare ca. tio år innan plattan kommersialiserades i Sverige. Här tog forskare ställning för att fuktskydd under plattan inte var nödvändigt. 

Istället för fuktbarriär under plattan skulle uppregling av innergolvet ske. Distansen från golvet till plattan ansågs vara tillräcklig i fuktförlåtande syfte. 

Klagomål inkom om kalla golv och hög energikostnad för uppvärmningen av husen med betongplatta. Därför började man