Hur har coronapandemin påverkat
•
I den här rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten en samlad bedömning av covidpandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.
Sammanfattningsvis visar resultaten att:
- förutsättningarna för en god och jämlik hälsa har förändrats under pandemin
- de grupper som redan före pandemin hade förhöjd risk för ohälsa har drabbats mest inom skolan, på arbetsmarknaden och i samhället i stort
- den allmänna hälsan är fortsätt god, men något fler uppger lätta psykiska besvär
- fysisk aktivitet har minskat och stillasittande ökat
- många folkhälsorelevanta insatser har ställts in och ersatts med andra alternativ.
I Sverige ser vi att ojämlikheterna i hälsa består och i vissa fall ökar över tid. Vår bedömning är att pandemins konsekvenser kan komma att förstärka dessa ojämlikheter. Det är för tidigt för att avgöra pandemins fulla effekt på folkhälsan, men redan nu ser vi att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet behöver stärkas och prioriteras för att behålla
•
Kakor på
När tiderna blir sämre samt folk får mindre valuta att röra sig tillsammans minskar efterfrågan på produkter och tjänster. Under coronapandemin är orsaken en annan: Människor bör hålla avstånd och besitter därmed ej möjlighet för att röra vid sig, träffas eller förbruka lika många som tidigare. Då sjunker efterfrågan – och marknaden måste justera sig genom att dra ner vid sin produktion. Därmed riskerar även bruttonationalprodukten (BNP) för att sjunka.
– Man kan yttra att varenda kriser existerar unika, vilket gör detta svårare för att förutspå samt förhindra dem, säger Johannes Holmberg, ekonom på SCB:s avdelning på grund av nationalräkenskaper.
Den svenska BNP-tillväxten äger trots coronapandemin inte påverkats nämnvärt beneath första kvartalet Hushållens konsumtion har minskat kraftigt, dock en kraftfull export äger bidragit mot att lyfta Sveriges BNP. Den besitter ökat marginellt, både jämfört med kvartalet före samt med inledande kvartalet inom många andra länder syntes en kraftig nedgång till BNP redan under inledande kvartalet. Skillnaderna kan bero på för att Sverige ej infört lika hårda samt tidiga restriktioner som flera andra länder.
BNP-tillväxt
Procentuell förändring jämfört med motsvarande kvartal föregånde år
K
•
Kakor på
På denna sida
Artiklar, nyheter och pressmeddelanden
Relaterat till corona
Statistik från SCB
Statistik från andra myndigheter
Kontakt
Artiklar, nyheter och pressmeddelanden
Kulflation – att resa har ökat mer i pris än att äta ute
Att äta på restaurang, träna på gym, övernatta på hotell eller åka på charterresa är några exempel på aktiviteter som bidrar till kulflation, eller funflation som det kallas på engelska. Under pandemin tvingades vi avstå från mycket av detta, men därefter ökade efterfrågan med raketfart. Trots det har prisökningarna inom de områden som ger kulflation inte nått upp till samma nivåer som inflationen.
• Kort analys
Idrottsförbund fick hälften av det totala coronastödet
Under betalades nästan 3,2 miljarder kronor ut i coronastöd till civilsamhällets organisationer. Drygt 75 procent gick till organisationer inom rekreation och kultur, visar en ny rapport från SCB.
• Pressmeddelande
Olika mått på överdödlighet ger liknande resultat för Sverige
Sverige under – hade en överdödlighet på mellan drygt fyra och sju procent enligt flera olika sätt att mäta, vilket placerar Sverige bland de länder i Europa som har lägst överdödlighet.
•