Frithiof och ingeborg

  • frithiof och ingeborg
  • Fritiof och ingeborg
  • Frithiofs barndomsvän
  • Frithiofs saga

    För filmen som bygger på diktverket, se Fritiofs saga (film)

    Frithiofs saga är ett diktverk av Esaias Tegnér, som första gången publicerades i bokform ; delar av verket hade tidigare publicerats i Götiska Förbundets tidskrift Iduna.

    Verket är inspirerat av Fritjof den djärves saga som är en isländsk så kallad fornaldarsaga.

    Publicering och mottagande

    [redigera | redigera wikitext]

    De första delarna av Frithiofs saga publicerades hösten i Iduna och tidskriften innehöll då romanserna Frithiof och Björn, Frithiof kommer till Kung Ring, Isfarten och Frithiofs frestelse. publicerade Iduna de avslutande fem delarna. Diktverket väckte stor uppmärksamhet och blev snart också spridda utanför Sverige; några av romanserna hade översatts av Amalia von Helvig och publicerats i en tysk tidskrift. Romanserna samlades snart i ett band, Frithiofs saga, som Tegnér publicerade på eget förlag sommaren I september samma år kom den andra upplagan. De två första upplagorna sålde snabbt 4&#; exemplar.[1]

    Ingen av Tegnérs dikter har vunnit tillnärmelsevis sådan popularitet som Frithiofs saga. Ett bevis på dess popularitet är den mängd så kallade bevin

    Frithiof och Ingeborg

    Der växte uti Hildings gård
    två plantor under fostrarns vård.
    Ej Norden förr sett numeriskt värde så sköna,
    de växte härligt inom det gröna.

    Den en som ett ek sköt fram,
    och som enstaka lans existerar hennes stam;
    men kronan, som inom vinden skälfver,
    liksom enstaka hjelm sin rundel hvälfver.

    Den andra växte likt en ros,
    när vintern nyss besitter flytt sin kos;
    men våren, liksom den rosen gömmer,
    i knoppen ligger än samt drömmer.

    Men stormen skall kring jorden gå,
    med honom brottas eken då,
    och vårsol skall vid himlen glöda,
    då öppnar rosen läppar röda.

    Så växte dem i fröjd och lek,
    och Frithiof var den unga ek;
    men rosen uti dalar gröna
    hon hette Ingeborg den sköna.

    Såg ni de numeriskt värde i dagens ljus,
    du tänkte dig i Frejas hus,
    der månget litet brudpar svingar
    med gula hår samt rosenvingar.

    Men såg ni dem inom månens sken
    kringdansa beneath lummig kvist,
    du tänkte: under lundens kransar
    elfkungen med sin drottning dansar.

    Det fanns så gladt, det plats så kärt,
    när han sin inledande runa lärt.
    En monark var ej som denne i ära;
    den runan fick han Ingborg lära.

    Hur gladtigt sam denne i sin slup
    med henne öfver mörkblå djup!
    Hur hjertligt, när denne seglen vänder,
    hon klappar i små hvita

    Vikingabalk - ur Frithiofs saga av Esaias Tegnér

    Sagan om Frithiof (son till storbonden Thorsten Vikingsson) och den sköna Ingeborg (dotter till kung Bele) blev mycket läst under talet. Alla kände till den på något sätt. Nog ler vi idag åt berättelsen om den "ädle" hjälten och de "blodiga striderna". Troligen skrev Tegnér själv sin berättelse med ett leende på läpparna.
    Frithiof och Ingeborg vill gifta sig, men hennes bror Helge vägrar. En kungadotter skall inte gifta sig med en bonde. Istället tvingas Ingeborg gifta sig med den gamle änklingen kung Ring. Men efter många förvecklingar, strider och vikingatåg och kung Rings död kan Frithiof få Ingeborg. Helge dör och Frithiof försonas med Ingeborgs andre broder.

    Vikingabalken / hela texten. 
    Vikingabalk tonsattes tillsammans med andra sånger ur Fritiofs saga av Bernhard Crusell, och de blev på sin tid en lika stor succé som Tegnérs text.Noter se nedan!

    Nu han svävade kring på det ödsliga hav, han for vida som jagande falk;
    men för kämpar om bord skrev han lagar och rätt. Vill du höra hans vikingabalk?

    Ej må tältas å skepp, ej må sovas i hus - inom salsdörr blott fiender stå;
    Viking sove på

  • frithiof och ingeborg