Hällristning gamleby

  • hällristning gamleby
  • Hällristningar gamleby
  • Hällristningar grillby
  •       Gamleby Kulturhus Se vad som händer i Gamleby Kulturhus just nu, klicka här     
        CentrumGalleriet och Lilla Galleriet  Alla utställningar, klicka här         Gamleby Marknad   VårmarknadFredag den e april   HöstmarknadFredag den e september Arkiv: Marknadsbilder, klicka här         

    Medeltidsvandring

    Följ med på historisk medeltidsvandring i Gamleby!
     Guidad vandring i kvarteren runt gamla torget där du får veta mer om Gamla "Västervik" under medeltiden.
     Garpedagen söndag den e augusti. Fri entré.        Gamleby Folkpark Välkomna till en ny säsong i Parken  Det kommer många dansanta, stämningen är hög o

    It looked to be a routine excavation of what was thought to be a burial kulle eller hög. But beneath the kulle eller hög, archaeologists from the Norwegian University of Science and Technology’s Museum of Natural History and Archaeology funnen something more: unusual Bronze Age petroglyphs. 

"We believe these are very special in a Norwegian context," says museum researcher and project manager Anne Haug.

    The excavation in Stjordal, just north of Trondheim, was necessitated by the expansion of a gravel pit. Given that planerat arbete archaeologists didn’t anticipate that the dig would be very complicated, the museum researchers dedicated just three weeks to the effort.

    Petroglyphs beneath a cremation site

    Then came the surprises. First, it turned out that mound builders had used an existing hill as a starting point - which of course saved them time and effort. The hill itself made the begravning mound even larger and more monumental than it might have otherwise been.

    But researchers suspected there might be another reason for the choice of the engelskt ord för toppen av en kulle when they uncovered the remains of two cremations, or rather a fire layer that also contained bits of bone. Underneath they funnen many petroglyphs, includin
  • hällristning gamleby
  • Hällristning

    En hällristning är symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn.

    Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetad sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 tals år.

    De största hällristningar som är kända hittades i gränsområdet mellan Colombia och Venezuela vid floden Orinoco. De föreställer mångfotingar och maskar och är upp till 42 meter långa.[1]

    Bildteknik

    [redigera | redigera wikitext]

    Ett genomgående tema på de flesta hällr